söndag 5 februari 2017

Nu har jag loggat ut

Nu har jag skrivit ett avslutande inlägg och loggat ut från stafettkontot, men jag är fortfarande rätt så uppe i varv. Uppdaterar instagram, facebook och mailboxarna stup i ett. Jag ska försöka släppa lite av de sociala medierna åtminstone en stund - att pausa någon eller några dagar klarar jag inte av. Men en stund i alla fall. Tills jag gått ned i varv.

Jag längtar tills på tisdag. Både för att det borde ha kommit in lite pengar på kontot då och för att jag ska träffa min nya psykolog på eftermiddagen. Jag vill träffa henne, jag behöver träffa henne. Det har redan blivit ett behov efter bara tre gånger. Det känns så skönt att äntligen ha en terapeut igen, en som jag får och kan träffa ofta, inte bara någon gång i månaden eller ännu mer sällan. Jag behöver få bolla tankar och känslor med någon snäll, trygg och klok person. Vilket hon verkar vara. Hon sätter fingret på det som gör ont och trycker lite lagom. Och så ger hon förslag på hur jag kan göra så det blir bättre för mig.

Sist så började det med att hon frågade mig om min första graviditet, för hon hade uppmärksammat att det var något speciellt med den. Mycket riktigt. Min första graviditet var helt och hållet en olyckshändelse och slutade i ett utomkvedshavandeskap. Mitt första i mängden. Och från den utgångspunkten kom vi att prata om min identitet och mina delar. Då vågade hon fråga om jag saknar dem. Delarna inuti. Om jag saknar dem ? Jag saknar dem så det gör ont. Jag vill att de ska komma tillbaka, jag vill att de hjälper mig med vardagen, med forskningen, med sömnen, med livet helt enkelt. Jag vill kommunicera med dem igen. Vill ta dem till mig, omfamna dem, ge dem trygghet. Men nu är det bara jag kvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar